ibland önskar jag att man kunde lämna en instruktionsbok till alla nya människor man möter, eller i alla fall en beskrivning. jag är väl medveten om att jag är lite knepig och ibland mer än vanligt. på hösten är jag extra knepig.. pga av hur kroppen reagerar på hösten, jag mår ganska dåligt under höstmånaderna och känner mig hängig.

 

igår kväll var vi ett gäng klasskamrater ute och åt mat, jättetrevligt att träffa lite vuxna som omväxling när man jobbar med barn och ungdomar, inget illa menat mot dem jag älskar barnen och ungdomarna på jobbet men ibland är det trevligt att bara få vara Marina och prata med andra vuxna. det ända med kvällen var att jag var ute med 6 andra kvinnor, som alla har barn och ganska lika i åldrarna. . . de satt å pratade om förlossningar mer eller mindre hela middagen.. men jag förstår ju att när mammor äntligen kommer iväg lite grann och får prata med andra mammor så blir de ju lätt sånna grejer så jag satt tyst och snäll och spelade wordfeud. Men när de väl ursäktade sig över att de pratar om saker jag inte kan relatera till var jag ärlig och svarade att, JA jag tycker samtalsämnet är vansinnigt tråkigt men att de var okej. jag och en till gick senare hem medan de andra gick vidare för ett glas vin. 

hej på er kära klasskamrater, om ni nu läser det här, jag är inte personen som går till en bar för att dricka alkoholhaltiga drycker med folk jag knappt känner, vill jag lära känna någon så gör jag hellre det på dagtid med en kopp kaffe. jag tycker mycket om er ändå, så länge jag får vara bara jag så går det bra :)